Lite om mej.

Jag är en qvinna modell ä, och hör till de människor som svenska staten har bett om ursäkt för den behandling vi fått i socialens tjänst.

Inget blev väl bättre för de, dom sår vi fått finns ju alltid kvar som ärr i själen.
Har jobbat med att rensa "ryggsäcken" från tidiga minnen, men det dyker upp ibland i alla fall.
Växte upp ofta placerad i olika fosterhem,och barnhem, och fick tidigt lära mej att jag var ganska värdelös.

Mobbing var något man tidigt fick lära sig stå ut med.
Ibland fick jag bo hemma. Min mamma hade tbc. eller lungsot som de kallades då, vilket gjorde att hon ofta var på sanatorium, och då placerades jag ut.

Vad jag ofta undrat över är varför min syster fick bo hemma, hon var fem år äldre än jag, kanske var de därför.
 Jag var ett mycket ensamt barn. Ingen fick leka med mej, för deras mammor var ju rädda för att smittas av"soten".

Min pappa var sedd för att vara lite konstig p.g.a. att han var synsk, och hade en stor siarförmåga, så jag blev ju mobbat för de också, och många var nog lite rädda för oss.

Denna förmåga har jag också fått del av, men jag har bett andevärlden om att slippa siarförmågan.
Jag har i stället utvecklat min förmåga till andekontakt och healing, vilket har gett mej många fina upplevelser och tillfällen att hjälpa och trösta medmänniskor.

I min blogg skall jag så småningom berätta mer om mina erfarenheter och min syn på saker och ting.