Min väg

Livets stundom mycket hårda skola har lärt mej mycket.

Jag har också gått en hel del mediala utvecklings kurser, och medium kurser, samt även healingkurser, och kurs i tarot m.m.

Min tro är dock att man kan inte bli ett medium bara genom att gå en massa kurser, som ofta är väldigt dyra, och tyvärr inte alltid seriösa.

Någon form av medfödd förmåga, och en stark önskan att finna vägen till inre visdom om dom andliga världarna måste nog finnas.

Alla föds mediala, men sen är det ju upp till var och en vad man vill göra med sin medialitet. Jag tror att de flesta väljer bort denna del av sig själva, och förmågan avtar. Jag var själv ganska gammal när jag började utveckla min mediala förmåga, trots att jag ofta fick uppmaningar om att detta var vad jag skulle göra.

När jag växte upp talades det inte om övernaturliga ting, och människor som "såg" och "hörde" saker ansågs som mer eller mindre tokiga.
Jag hade upplevelser redan som barn, men fick ju alltid höra att jag drömt eller inbillade mej saker, vilket gjorde att man berättade aldrig något.
Min pappa såg ju saker som ingen annan såg, så han visste ju att jag inte inbillade mej, men han sa ändå ibland att jag drömt. Han tyckte inte alltid om den förmågan att se saker och veta i förväg, och ville väl inte att jag skulle gå den vägen.

Nu vet jag mer genom de erfarenheter jag fått, och känner mej trygg med den förmåga jag har. Jag är så tacksam för att jag ibland får möjlighet att använda min förmåga till hjälp åt någon.